Michael Wahlgren

Lunch äter de flesta. Förutom att lunch är gott och ibland näringsrikt, så är det ett trevligt avbrott under arbetsdagen. Ett återkommande problem med lunchen är dock vad och var man ska äta.

Detta är extra svårt när man är ny i ett område och inte känner till lunchrestaurangerna. Så var det för oss på Pineberry när vi för någon månad sedan flyttade från Gamla Brogatan till Tulegatan i Stockholm.

Vi fick en tanke att detta problem i alla fall delvis kanske går att lösa. Sagt och gjort. Sedan ett par dagar finns därför Lunchberry.se.

På Lunchberry.se är vårt mål att man enkelt ska hitta bra lunchställe i vårt närområde som vi definierat som   kvarteret mellan Sveavägen, Odengatan, Tegnérgatan och Birger Jarlsgatan. Det finns långt ifrån alla restauranger med på Lunchberry.se från start och du får hemskt gärna bidra med dina lunchfavoriter i området.

Är du i närheten är du alltid varmt välkommen förbi oss på en lunch.

Ett lätt misstag att göra, som jag själv gjort, är att snuttifiera marknadsföringsinvesteringarna. För att lyckas med sina mediainvesteringar, gäller i de flesta av marknadsföringskanaler, att det inte går att testa under en kort tid. Utan det krävs att man har tålamod och uthållighet satsa rejält under en längre för att det ska bli något fruktfullt av det. Att exempelvis sända TV-reklam (om det inte är vid Super Bowl i USA) vid ett enda tillfälle kommer inte  ge något av värde. Varken i direktförsäljning eller som ett test om kanalen fungerar.

Det är ibland lätt att man hamnar i snuttifieringsfällan. Speciellt i företag / projekt som börjar gå bra och/eller där det ska satsas lite för första gången. Då är det frestande att testa så många marknadsföringskanaler som mänskligt möjligt och som ryms inom budgeten; TV, Tidningar, PR, SEO, Sponsrade länkar, Affiliate, Sponsorskap, Presentreklam, Direktreklam etc etc.

Självklart ska man inte alltid hålla sig till en enda marknadsföringskanal, och är man ett riktigt stort och etablerat företag som exempelvis HM kan det vara helt rätt att köra i alla kanaler.

Men om man är ny och har en begränsad budget är det oftast bättre att välja ut några fåtal kanaler som man har råd att köra hela vägen och vara uthållig. Vilka dessa kanaler ska vara är helt beroende på vilka typer av produkter/tjänster man säljer. Min erfarenhet är att man oftast  själv har en bra känsla för vilka kanaler som kommer fungera. Lita på denna känsla och snuttifiera inte.

I dag vill jag slå ett slag för Kiva.org och entreprenörer världen över. Kiva är en paraplyorganisation (non-profit) som hjälper entreprenörer med mikrokrediter världen över.  Att du och jag  på detta sätt hjälper entreprenörer från länder som inte är lika lyckligt lottade som vi i Sverige är en form av välgörenhet. Men med den stora skillnaden att i de flesta fall betalas dessa mikrokrediter tillbaka (i Kivas fall har 98,14 % av mikrokrediterna betalats tillbaka). Detta betyder att du som finansiär oftast får dina pengar tillbaka.

Grundtanken är självklart då inte att man tar tillbaka sina pengarna (vilket dock är fullt möjligt) utan att man istället lånar pengarna till någon annan entreprenör. Mina och dina pengar återanvänds alltså flera gånger om. Jag tycker konceptet är helt briljant.

Det gjorde även Nobelkommittén som 2006 gav Nobels fredspris till Muhammad Yunus och hans organisation Grameen Bank för att de utvecklat konceptet kring mikrokrediter. Det finns idag olika organisationer som sysslar med mikrokrediter. Att jag för min del valt just Kiva beror på att min kollega Kristoffer berättade om dem. Här beskriver Kristoffer i mer detalj hur Kiva fungerar.

Själv har jag hittills varit med och delfinansierat 4 olika projekt (25 USD i varje projekt). Vilka entreprenörer jag lånat pengar till går att se på min Kiva-profil. Jag har precis börjat få återbetalning på ett mina projekt, vilket är kul då det bekräftar att konceptet fungerar. Självklart kommer jag återinvestera dessa pengar i andra projekt.

Jag tänker även finansiera några fler projekt än de 4 jag gör idag. Därför vill jag föreslå följande utmaning:

För de 10 första som läser detta inlägg och delfinansierar ett Kiva-projekt (minimum är 25 USD) så gör jag likaså. Vill ni anta utmaningen så gör följande:

1. Delfinansiera minst ett projekt på Kiva á 25 USD

2. Skriv en kommentar till detta inlägg och länka i kommentaren till er profil på Kiva

Om du inte vill/orkar skriva en kommentar kan du istället ange min emailadress: michael.wahlgren@gmail.com när du registrerar dig på Kiva.org (i Referred-by-a-friend rutan). Då ser jag att du antagit utmaningen.

Om 14 dagar så räknar jag ihop hur många det blivit och gör min del av utmaningen (förhoppningsvis innebär detta 10 st nya projekt á 25 USD styck för egen del).

E-handeln har fördubblats de senaste fem åren och motsvarar nu 4,6 % av den totala detaljhandeln. Prognosen är att den fortsätter växa till 8-10 % under de närmaste fem åren. Vi har ännu en fördubbling framför oss alltså. Allt enligt rapporten ”Distanshandeln i dag 2010″ från Posten.

Denna tillväxtprognos känns rimlig och jag skulle inte bli förvånad om tillväxten blir än större än så. Det stora återstående problemet för E-handeln att fullt ut bemästra är logistik. Det tar fortfarande ofta alldeles för lång tid att få prylen man beställt. Det går inte att förvänta sig att kunderna ska ha framförhållning om man vill ta marknadsandelar från detaljhandeln. Målet måste vara att man ska ha sin produkt dagen efter man beställt. Ibland funkar detta men ofta inte. Själv behövde jag beställa en stol i tisdags och ha den senaste på fredag, vilket i alla fall jag tyckte var en viss framförhållning. Detta gick dock inte så det slutade med att jag åkte till Ikea och köpte den. Och att åka till Ikea är ingen nöjestripp direkt. Jag skulle gärna ha betalt extra för att ha sluppit.

Framöver kommer pris inte vara den avgörande faktorn för hur mycket E-handeln kan växa på bekostnad av detaljhandeln utan det kommer vara logistik.

Fler och fler företag drabbas av brandjacking i sökresultaten. Brandjacking innebär i detta fall att andra sajter, medvetet eller omedvetet, syns på sökningar på ett företags namn. Själv har jag i denna blogg använt mig av en sorts brandjacking när jag varnat för blufföretag. Men det är inte bara oseriösa bluffbolag som drabbas av brandjacking utan exempelvis seriösa börsnoterade företag som Assa-Abloy, Eniro, NCC och Nordea. Christian Rudolf redovisar i ett intressant blogginlägg  att 5 % av svenska börsföretag har problem med brandjacking i Google.

Mitt företag Pineberry får allt oftare förfrågningar från företag att hjälpa till med brandjacking. Av naturliga orsaker kommer dessa förfrågningar först när det redan uppstått allvarliga problem. Det finns dock ganska många preventiva åtgärder som företag kan göra för att minska risken för framtida brandjacking. Magnus har på Sökmotorkonsult.se gjort en bra lista på konkreta saker man kan göra för att skydda sig.

Mitt första tips till de som drabbats är alltid att försöka lösa själva grundproblemet. Om någon skrivit negativt om ens företag finns det ofta en god anledning till detta. Är man ett stort företag får man räkna med besvikna kunder oavsett hur seriös man är. Det viktiga är att hantera dessa kunder på rätt sätt.

Att kontakta de kunder som skriver negativt om ditt företag i bloggar och dylikt och försöka lösa problemet som kunden upplevt är alltid första och bästa steget om man drabbats av brandjacking. Gör man detta på ett bra sätt har man goda möjligheter att säkerställa att problemet inte växer och har man en förstående kund så kanske problemet helt och hållet försvinner.

Här kan du läsa mer om brandjacking och hur det kan gå till i praktiken. Som det konstateras i detta inlägget är det inte svårt att ägna sig åt brandjacking men betydligt svårare att skydda sig emot. Framförallt om man inte börjar i tid.

För er som följer denna blogg så är namnet på företaget som jag startat och jobbar i bekant: Pineberry. När vi valde namnet fanns det tvetydiga förklaringar till vad en Pineberry är. Vi har själva hittills satsat på teorin om att en Pineberry ska vara ett försvunnit ädelgransbär. Denna historia har vi även delat med oss på Pineberry.info.

Nu har dock vårt ädelgransbär fått konkurrens. I England har man lanserat en korsning mellan ananas (Pineapple) och jordgubbe (Strawberry) och givit detta nya bär det logiska namnet Pineberry.

Bäret ser ut som en vit jordgubbe och sägs vara upptäckta och räddade från utrotning i Sydamerika av några holländare. Denna typ av Pineberry sägs ha texturen som en jordgubbe men smaka mer som annans. Jag blir väldigt nyfiken på att testa (undra om man kan skicka efter). De säljs i England till det facila priset av £ 3,99 för en förpackning. Läs mer om det nya bäret Pineberry i Daily Mail.

Ps. Undra om det är en slump att vi i dagarna har fått förfrågningar från just England om att köpa Pineberry Jam. Troligtvis inte, eller hur? Ds

Att göra mikrosajter är väldigt kul. Att göra ”riktiga” webbsajter är också kul men mer krävande. När det gäller mikrosajter så kan man oftast ta ut svängarna och man behöver inte vara lika ”seriös”.

På Pineberry har vi i dagarna färdigställt 3 mikrosajter för egen räkning; Pineberry Jam, Pineberry syntest och Pineberry – ett försvunnit bär. Som många företag har vi registrerat ett antal topp-domäner med vårt namn för att förhindra att andra tar dessa domäner. Men hittills har vi inte använt dessa domäner till något annat än att vidarebefordra till Pineberry.com. Nu har Pineberry.biz, Pineberry.net, och Pineberry.info fått egna liv.

Lyckas man väl med sina mikrosajter attraherar de ofta uppmärksamhet och kan stärka ett företags image gällande till exempel kreativitet och nytänkande. Ofta används mikrosajter för att starta virila kampanjer av olika slag.

En följd av uppmärksamheten är att mikrosajterna får inlänkar. Detta i sin tur kan göra att mikrosajterna syns högt upp när någon söker på ens företagsnamn vilket är ett sätt att till exempel ”knuffa undan” konkurrenter som vill snylta på ens varumärke.

Så förutom att det är väldigt kul att göra mikrosajter, så kan det vara nyttigt också.

Förresten, vad tycker du om våra 3 nya mikrosajter?

Ps. Stavningsprogrammet i Firefox vill ändra Pineberry till Lönneberga Ds.

Jag såg ikväll debatten i Aktuellt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin med anledning av att de rödgröna idag meddelat att de kommer avskaffa Rut-avdraget om det kommer till makten. Detta var en debatt som gjorde mig lite upprörd.

Inte på grund av sakfrågan, Rut-avdragets vara eller icke vara.  Rut-avdraget kan man ha olika uppfattningar om och jag kan förstå om de rödgröna av olika skäl inte vill prioritera Rut-avdraget framför andra satsningar. Personlig tror jag Rut-avdraget är ekonomsikt fördelaktigt för Sverige med tanke på att det gör klassiskt svarta jobb vita även om jag också förstår de motståndare till reformen som hävdar att Rut och Rot snedvrider marknaden.  Det kan tilläggas att jag själv inte haft anledning att använda vare sig Rut- eller Rot-avdraget.

Det som gjorde mig upprörd var att de rödgröna vill avskaffa Rut men inte Rot. Grunden till denna inställning kan knappast vara ideologisk och framförallt inte logisk utan enbart politisk. Det finns för mig ingen logik i att vilja subventionera visa tjänster i hemmet (Rot) men inte andra (Rut). Ännu ett tragiskt bevis på att vårt samhälle styrs av alldeles för mycket politik och kohandel.

Det är lätt att ta saker för givet. WordPress är en sådan sak för mig. Utan WordPress hade mitt bloggande inte varit lika roligt, enkelt och effektivt som det är idag. Jag har testat andra bloggverktyg men för mig är WordPress helt outstanding. Så, tack WordPress. Tack för att du finns!

Det är samtidigt väldigt kul att se att fler och fler företag väljer att använda WordPress för ”riktiga” sajter och inte bara för bloggar som denna. WordPress är i mångt och mycket ett fullfjädrat CMS (Content Management System) och är mer än tillräckligt för många företag med inte allt för komplexa krav eller önskemål på sin webbsajt.

Vi märker denna utveckling väldigt tydligt på Pineberry. Tidigare var där en  skepsis till att använda ett gratis-CMS som WordPress. Det uppfattades av olika anledningar inte som seriöst eller säkert. Finanskrisen har säkerligen bidraget till att företag fokuserar på mer kostnadseffektiva lösningar men främst är det nog en mognadsprocess. Bara för att något är gratis behöver det inte vara dåligt. Utan tvärtom som i detta fall.

Denna utvecklingen syns också tydligt av att det blir fler och fler små som stora företag och konsulter som erbjuder hjälp med WordPress precis som vi på Pineberry. Så om du inte använder WordPress redan nu, testa att komma igång själva genom att ladda ner programmet från WordPress.org eller kontakta någon som kan hjälpa dig. Du kommer inte ångra dig. Jag lovar.

Som jag tidigare skrivit funderar jag på att köpa en ny dator. Anledningen att jag inte kommit till skott ännu är att jag har väldigt svårt att hitta någon som jag känner mig nöjd med. Jag hittade precis en bärbar dator som hade riktigt bra batteritid, låg vikt och rimligt pris. Men så var pekplattan inte helt optimal. Alltid är det något som inte känns 100 % rätt.

Detta har fått mig att fundera lite kring livslängd på datorer. För egentligen är det inget fel på datorn jag har idag. Den är cirka 3 år gammal och är tillräckligt snabb för mina relativt enkla behov. Men batteriet är helt slutkört så jag måste köra den med sladd hela tiden, och då faller ju en för mig ganska stor poäng med att ha en bärbar dator…

Så varför byter jag inte bara ut batteriet? Jag har kollat vad det kostar att köpa en nytt batteri till just min dator och det var inte så farligt som jag trodde. Det verkar kosta runt 800 kr och jämfört med att köpa en ny dator för 8 000 kr så är det ju betydligt billigare.

Men på något sätt har det blivit så att de tekniska framstegen gör att jag tidigare inte sett det som ett alternativ att byta datorbatteri eller mobilbatteri för den delen. Är batteriet slut så köper jag ny dator eller mobil.

I dessa miljövänlighetstider känns denna slit och släng mentalitet helt fel. Och kanske sker teknikutvecklingen inte lika snabbt längre, dvs man kan ha sin dator längre än tidigare utan att bli tekniskt isolerad från allt nytt. Eller så är det jag som börjar bli gammal och i hänger med i teknikutvecklingen…

Tidigare har jag faktiskt löst miljöproblemet med att ge min gamla dator eller mobil till min mamma. Problemet nu är att hon är nöjd med den senaste hon fick (trots att batteriet är slutkört) och ser ingen anledning att lära sig en ny dator.

Så, hur länge kan man ha en dator utan att skämmas och känna sig som en teknisk analfabet?

Jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra men det skulle inte förvåna mig om det slutar med att jag köper en ny dator men också ett nytt batteri till den gamla. Och använder två elslukande datorer samtidigt. Inte mycket miljötänk över det heller…