Michael Wahlgren

I dag vill jag slå ett slag för Kiva.org och entreprenörer världen över. Kiva är en paraplyorganisation (non-profit) som hjälper entreprenörer med mikrokrediter världen över.  Att du och jag  på detta sätt hjälper entreprenörer från länder som inte är lika lyckligt lottade som vi i Sverige är en form av välgörenhet. Men med den stora skillnaden att i de flesta fall betalas dessa mikrokrediter tillbaka (i Kivas fall har 98,14 % av mikrokrediterna betalats tillbaka). Detta betyder att du som finansiär oftast får dina pengar tillbaka.

Grundtanken är självklart då inte att man tar tillbaka sina pengarna (vilket dock är fullt möjligt) utan att man istället lånar pengarna till någon annan entreprenör. Mina och dina pengar återanvänds alltså flera gånger om. Jag tycker konceptet är helt briljant.

Det gjorde även Nobelkommittén som 2006 gav Nobels fredspris till Muhammad Yunus och hans organisation Grameen Bank för att de utvecklat konceptet kring mikrokrediter. Det finns idag olika organisationer som sysslar med mikrokrediter. Att jag för min del valt just Kiva beror på att min kollega Kristoffer berättade om dem. Här beskriver Kristoffer i mer detalj hur Kiva fungerar.

Själv har jag hittills varit med och delfinansierat 4 olika projekt (25 USD i varje projekt). Vilka entreprenörer jag lånat pengar till går att se på min Kiva-profil. Jag har precis börjat få återbetalning på ett mina projekt, vilket är kul då det bekräftar att konceptet fungerar. Självklart kommer jag återinvestera dessa pengar i andra projekt.

Jag tänker även finansiera några fler projekt än de 4 jag gör idag. Därför vill jag föreslå följande utmaning:

För de 10 första som läser detta inlägg och delfinansierar ett Kiva-projekt (minimum är 25 USD) så gör jag likaså. Vill ni anta utmaningen så gör följande:

1. Delfinansiera minst ett projekt på Kiva á 25 USD

2. Skriv en kommentar till detta inlägg och länka i kommentaren till er profil på Kiva

Om du inte vill/orkar skriva en kommentar kan du istället ange min emailadress: michael.wahlgren@gmail.com när du registrerar dig på Kiva.org (i Referred-by-a-friend rutan). Då ser jag att du antagit utmaningen.

Om 14 dagar så räknar jag ihop hur många det blivit och gör min del av utmaningen (förhoppningsvis innebär detta 10 st nya projekt á 25 USD styck för egen del).

Att äga rätt domännamn är en hårdvaluta. Det finns trots detta väldigt många bra domännamn som inte används till något vettigt. När jag ser denna ”misshandel” gör det faktiskt lite ont i kroppen samt så blir jag avundsjuk på att det inte är jag som äger domännamnet.

Här är min alldeles personliga lista på väldigt bra men ”misshandlade” svenska domännamn. Gemensamt för alla domännamn i listan är att de antingen inte har en sajt alls eller har en sajt som långt ifrån motsvarar domännamnets potential samt så är det domännamn som jag gärna gör något kul med.

Jag har gjort följande avgränsning:

- Endast .se-domäner

- Endast domäner med 3 bokstäver

- Inga å, ä eller ö i domännamnet

- Inga företagsnamn

1. Bil.se

Finns inget sajt alls idag. Bilar är en av de saker vi lägger mest pengar på så det borde vara omöjligt att inte tjäna pengar med domänen bil.se.

2. Bio.se

Har heller inte förärats med en sajt. Domänen är till försäljning via SEDO och minsta budet är € 25 500.

3. Gud.se

Svårt att direkt se hur man ska tjäna pengar på denna domän men det hade på så många plan varit häftigt att utveckla något på gud.se

4. Kul.se

Det finns väl knappast en bättre domän om man ska göra något kul på Internet.

5. Mat.se

Äta måste man och vi lägger ofantligt mycket tid och pengar på just mat. Domänen är till salu med utgångsbud på € 10 000.

6. SEO.se

Detta är ytterst personligt val då mitt företag Pineberry sysslar med just SEO. Tidigare användes domänen av ett SEO-bolag men efter att de blev uppköpta av ett annat bolag så används domänen inte på allvar längre.

7. SMS.se

Det skickas runt 15 miljarder SMS i Sverige per år. I say no more. Eller det gör jag förresten. Domänen är till salu med ett utgångsbud på € 110. För skojs skull la jag ett minimibud, men inte kommer jag få den för så lite.

8. Sol.se

Domänen vidarebefordrar till Canaldigital.se som garanterat fått denna domän vid något förvärv. Det är synd att vidarebefordra en sådan bra och trevlig domän.

9. Ung.se

Alla har vi varit unga.

10. Vin.se

Sist men inte minst. Och efter Mat.se behövs såklart lite vin. Säljs också med ett utgångsbud om € 110 och fick sig därför ett skambud den med.

Vilka svenska domäner på tre bokstäver har jag missat?

Att inte blanda affärer och nöjen brukar man säga. Nu vill jag utveckla detta gamla ”ordspråk” ett steg. Anledningen att man inte vill blanda affärer och nöje är man inte vill att ens arbetsliv ska förstöra ens privatliv eller tvärtom.

Ett klassiskt exempel på ”att inte blanda affärer med nöje” är rådet att inte anställa personer man känner väl privat, till exempel släkt eller nära vänner. Och anledningen till detta råd är ganska enkel. Det är svårt att vara objektiv när det gäller ens närmaste och oftast vet man inte heller hur dessa personer fungerar i en arbetssituation, man umgås ju bara med dessa personer privat. Så det finns en ”dubbel risk” med att anställa någon man privat känner väl. Både risken att det är en dålig rekrytering men också att man helt eller delvis förstör sin privata relation på grund av problem som uppstår på jobbet.

Detta inlägg handlar om en ”nytolkning” av detta ordspråk. Jag vill hävda att man inte heller ska ”blanda affärer med affärer” i för stor utsträckning.  Den korta versionen av detta är att det är ytterst viktigt att fokusera på det man är bra på och inte försöka göra för många olika saker samtidigt. Och detta gäller extra mycket i ”Internetbranschen” som jag jobbar i.

Låt mig ta följande exempel. En framgångsrik lokal ICA-handlare har en liksaå framgångsrik frisörsalong som granne. Dessa två företag har en hel del gemensamt, t ex så har båda lojala privatkunder från samma område. Ändå är det ganska osannolikt att dessa två företag försöker sig på något större samarbete eller förvärv för den delen. Det troliga är att ICA-handlaren klipper sig hos frisören som i sin tur handlar sin mat hos handlaren. Längre än så sträcker sig inte deras relation eller samarbete.

I Internetvärlden upplever jag dock att det är väldigt vanligt att företag försöker skapa samarbeten kors och tvärs med enda utgångspunkten att alla på något sätt agerar inom just Internetbranschen. Och denna gemensamma koppling är ofta ungefär lika relevant som att ICA-affären och frisörsalongen ligger på samma gata.

Ett intressant exempel som belyser detta är eBays olika uppköp (vilket ju är den extremaste formen av samarbete mellan företag). Deras köp av Paypal 2002 är ett exempel på ett lysande samarbete/förvärv. eBays framgång då var väldigt beroende av att ha en väl fungerande betaltjänst vilket man kunde addera till sitt erbjudande i och med detta förvärv. Inte förvånande alltså att detta förvärv blivit en stor succé.

Motsaten för eBay är deras köp av Skype under 2005. Och missförstå mig rätt, jag tycker Skype är en fantastisk produkt som jag skulle ha svårt att vara utan. Dock är det lika tydligt ett eBay kunde varit utan Skype när de nyligen sålde majoriteten av bolaget då det bevisligen inte fungerat så bra.

Den stora likheten mellan eBay och Skype var att båda var framgångrika Internetföretag som båda lockade till sig många användare. Men till skillnad mot Paypal-förvärvet så behövde eBay egentligen inte någon ”Internet-telekom”-bolag som Skype för att lyckas med sina auktioner, och Skype hade föga hjälp i sin framtida utveckling av att ägas av ett bolag som annordnar auktioner på nätet.

Om man vill hårdra (och det vill jag gärna…) och jämföra detta förvärv med offline-världen så är det som om Bukowski skulle förvärva Telia på grund av att det finns tydlig synergier mellan de två bolagen. Och just det samarbete har vi nog alla svårt att se framför oss.

Att inte blanda affärer med affärer innebär inte att jag är emot samarbeten. Tvärtom, att hitta bra partners är ofta väldigt kritiskt för att lyckas med sina affärer. Dock tycker jag att man ska vara lite vaksam på att inte sprida sina samarbeten för brett utan istället endast satsa på samarbeten som verkligen hjälper de samarbetande företagen att utveckla sin kärnverksamhet.

Detta ganska långa inlägg kan sammanfattas med ord. Fokus!

Det är alltid intressant och roligt att diskutera och spekulera vilka förvärv av Internetbolag som är/blir flip och vilka som är/blir flop.  I senaste numret av InternetWorld (4/2009) har de lista ett urval av vad de anser vara usla respektive bra köp av Internetbolag.

Bra förvärv enligt Internetworld:

Lunarworks köp av Bilddagboken

News Corps köp av Myspace

Cdons köp av Nelly

Ebays köp av PayPal

Yahoos köp av Flickr

Aftonbladets köp av Blocket

Usla förvärv enligt Internetworld:

Ebays köp av Skype

MTG köp av Playahead

CLS Holdings köp av Lunarstorm

Västerbotten-kurirens köp av Apberget

Eniros köp av Bubblare

ABBs köp av Skyva

Lokaldelens köp av Torget

Aspiros köp av Voolife

I stort håller jag med Internetworld i deras lista. Det som är intressant att fundera över varför vissa av dessa köp blivit lyckade men inte andra. Det är alltid lätt att vara efterklok, men det finns vissa genemsama faktorer som man kan ta lärdom av.

1. Köp inte i desperation

Vissa av de misslyckade köpen är tydligt gjorda i någon form av desperation över att tekniken och/eller trafiken springer från en. MTGs och Västerbottenkurirens respektive köp ovan är klockrena exempel på detta. Har man  som företag/sajt missat viktiga teknikframsteg (ofta förknippat med stora tapp i trafik) är det vanskligt att köpa på sig denna kompetens/tillgång. Det finns ofta en anledning till att man tappat i teknik och trafik, vilket gör att man inte är bra lämpad att bedöma vilka andra nya företag som sitter på bra teknik- och trafikpotential.

2. Trafik är flyktigt

Det är lätt att stirra sig blind på trafik till en sajt när man bedömer dess potential. Av ovan lista är det tydligt att trafik kan vara väldigt flyktig. Se bara på Playahead, Lunarstorm, Apberget, Bubblare och Torget. Alla dessa sajter har varit trafikmagneter men är idag lång från sig forna jag när det gäller trafik. Och utan mycket trafik är de mer eller mindre värdelösa.

3. Intäker, intäkter, intäker

Trafik i alla ära men det är till syvende och sist intäkter vs kostnader som avgör om ett företag lyckas. Ibland kan man tro att Internetföretag fungerar annorlunda än andra företag i samhället, men så är såklart inte fallet. Resultaträkningen måste visa positiva siffror för eller senare. De två bästa köpen enligt ovan är enligt mig köpet av Paypal och Blocket. Båda hade redan från början en tydlig och bra intäktsmodell vilket många Internetbolag fortfarande saknar, framför allt alla communities och social media. Se bara på ack så heta och bra Twitter. Ingen färdig intäkstmodell. Jag skulle vara livrädd att investera i Twitter av den anledningen.

Ett investeringsfenomen som blivit ganska populärt i Sverige den senaste tiden är ”mediautrymme i utbyte mot kapital”. Detta innebär att en investerare skjuter till mediautrymme istället för pengar vid en nyemission.  För många nystartade företag är just pengar till marknadsföring det som saknas för att kunna nå ut och få en kritisk massa av kunder.

Media, och framförallt TV, är väldigt dyrt. Det som dessa ”mediainvesterare” gör är att köpa upp spillutrymme, dvs mediautrymme i TV, tidningar, radio, Internet etc som inte blir sålt. Detta får de för en spottstyver jämfört med ordinarie pris. Därefter paketerar de detta mediautrymme och byter det mot kapital i nya företag som själva inte har råd att köpa media.

En win-win kan tyckas. Mediainvesteraren får en del av ett företag med bra potential för en relativt billig peng medan företaget får välbehövligt mediautrymme för att kunna sälja sitt nya företag/produkt. Många framgångsrika företag som resesajten Travelpartner och databutiken Inwarehouse har använt sig av denna investeringsform. Så visst funkar det och kan vara bra.

Min känsla är dock att vissa av de företag som använder denna typ av mediafinansiering inte skulle använt sig av till exempel TV-reklam om de behövde betala med ”riktiga pengar”.  Självklart vill alla företagare att deras bolag ska synas på TV. Men ibland är det ens ego och inte sunt förnuft som talar.

Min egna väldigt ovetenskapliga undersökning visar att det under de senaste månderna varit väldigt många annonsörer på TV som jag inte tycker borde köra TV-annonser baserat på deras affärsidé. En del av dessa bolag vet jag fått mediainvestering medan andra kanske bara vill stärka sitt ego så här i tider av lågkonjunktur.