Michael Wahlgren

Under 2010 kommer 3 stora stjärnor på den svenska community-himmelen släckas ned (även om en eller två av dem återuppstår i annan form). Först ut var Playahead, som var en synnerligen dålig investering av MTG. Nu har även gamla communityn Skunk och den tidigare riktigt stora stjärnan Lunarstorm aviserat sina planer på att släcka ned.

Om någon hade för 3 år sedan hade sagt att Lunarstorm inte kommer finnas om 3 år hade det garanterat inte varit många som hållit detta för sannolikt. Då var Lunarstorm helt dominerande bland yngre i Sverige och skulle erövra världen. Lunarstorm var under en tid en av Sveriges absolut största sajter – alla kategorier.

Nu tycker jag ingen stor skugga ska falla över dessa fallna stjärnor. Snarare visar det på två stora utmaningar med communitys.

1. Intäkter. Det är väldigt svårt att tjäna pengar. Det finns ingen tydligt och fungerande affärsmodell. Utan bra intäkter blir det oundvikligt att lägga ned för eller senare. Även om man har tillgång till Rupert Murdochs djupa fickor.

2. Trender. Ett community är extremt och obönhörligt utsatt för trender. Dessa trender är precis som trender inom mode väldigt svåra att påverka. Om en viss typ av kläder (eller community) blir omodern starter en nedågående spiral som nästan är omöjlig att stoppa

Ägarna bakom Lunarstorm försöker komma runt trendproblematiken genom att starta en ny community (LS8). Detta tror jag inte alls på, även om jag förstår att det försöker. Det är för sent att bryta trenden för deras dell, detta räddningsförsök skulle kommit långt tidigare. Av historien kan man tydligt se att communitys har en klart begränsad livslängd.

Om man igen drar liknelsen med kläder så ligger mycket av H&Ms framgång i att de nästan hela tiden prickar rätt vad konsumenterna kommer efterfråga. Den stora skillnaden är att H&M agerar på nästa trend långt innan konsumenten vet att den finns.

Trenden just nu inom communitys är att det är de stora internationella som lockar användarna, och då framförallt Facebook. Just Facebook kan bli undantaget som bekräftar regeln. De tjänar pengar och de har blivit så stora att de kanske kan undvika att hamna i trendfällan. Jag tror personligen dock inte att Facebook kommer vara den tydligt mest lysande stjärnan på community-himmelen om 10 år.

Innan Facebook tog över staffetpinnen som den trendigaste och mest dominerande communityn tillhörde scenen Myspace. Glansen på Myspace stjärna har sedan dess börjar falna rejält och jag skulle inte vara förvånade om Myspace på ett eller annat sätt inom ett par år går ett liknande öde till mötes som Lunarstorm.

Om 10 år kommer någon annan ha tagit över staffetpinnen. Frågan är bara vad och vem.

Lunch äter de flesta. Förutom att lunch är gott och ibland näringsrikt, så är det ett trevligt avbrott under arbetsdagen. Ett återkommande problem med lunchen är dock vad och var man ska äta.

Detta är extra svårt när man är ny i ett område och inte känner till lunchrestaurangerna. Så var det för oss på Pineberry när vi för någon månad sedan flyttade från Gamla Brogatan till Tulegatan i Stockholm.

Vi fick en tanke att detta problem i alla fall delvis kanske går att lösa. Sagt och gjort. Sedan ett par dagar finns därför Lunchberry.se.

På Lunchberry.se är vårt mål att man enkelt ska hitta bra lunchställe i vårt närområde som vi definierat som   kvarteret mellan Sveavägen, Odengatan, Tegnérgatan och Birger Jarlsgatan. Det finns långt ifrån alla restauranger med på Lunchberry.se från start och du får hemskt gärna bidra med dina lunchfavoriter i området.

Är du i närheten är du alltid varmt välkommen förbi oss på en lunch.

Ett lätt misstag att göra, som jag själv gjort, är att snuttifiera marknadsföringsinvesteringarna. För att lyckas med sina mediainvesteringar, gäller i de flesta av marknadsföringskanaler, att det inte går att testa under en kort tid. Utan det krävs att man har tålamod och uthållighet satsa rejält under en längre för att det ska bli något fruktfullt av det. Att exempelvis sända TV-reklam (om det inte är vid Super Bowl i USA) vid ett enda tillfälle kommer inte  ge något av värde. Varken i direktförsäljning eller som ett test om kanalen fungerar.

Det är ibland lätt att man hamnar i snuttifieringsfällan. Speciellt i företag / projekt som börjar gå bra och/eller där det ska satsas lite för första gången. Då är det frestande att testa så många marknadsföringskanaler som mänskligt möjligt och som ryms inom budgeten; TV, Tidningar, PR, SEO, Sponsrade länkar, Affiliate, Sponsorskap, Presentreklam, Direktreklam etc etc.

Självklart ska man inte alltid hålla sig till en enda marknadsföringskanal, och är man ett riktigt stort och etablerat företag som exempelvis HM kan det vara helt rätt att köra i alla kanaler.

Men om man är ny och har en begränsad budget är det oftast bättre att välja ut några fåtal kanaler som man har råd att köra hela vägen och vara uthållig. Vilka dessa kanaler ska vara är helt beroende på vilka typer av produkter/tjänster man säljer. Min erfarenhet är att man oftast  själv har en bra känsla för vilka kanaler som kommer fungera. Lita på denna känsla och snuttifiera inte.

I dag vill jag slå ett slag för Kiva.org och entreprenörer världen över. Kiva är en paraplyorganisation (non-profit) som hjälper entreprenörer med mikrokrediter världen över.  Att du och jag  på detta sätt hjälper entreprenörer från länder som inte är lika lyckligt lottade som vi i Sverige är en form av välgörenhet. Men med den stora skillnaden att i de flesta fall betalas dessa mikrokrediter tillbaka (i Kivas fall har 98,14 % av mikrokrediterna betalats tillbaka). Detta betyder att du som finansiär oftast får dina pengar tillbaka.

Grundtanken är självklart då inte att man tar tillbaka sina pengarna (vilket dock är fullt möjligt) utan att man istället lånar pengarna till någon annan entreprenör. Mina och dina pengar återanvänds alltså flera gånger om. Jag tycker konceptet är helt briljant.

Det gjorde även Nobelkommittén som 2006 gav Nobels fredspris till Muhammad Yunus och hans organisation Grameen Bank för att de utvecklat konceptet kring mikrokrediter. Det finns idag olika organisationer som sysslar med mikrokrediter. Att jag för min del valt just Kiva beror på att min kollega Kristoffer berättade om dem. Här beskriver Kristoffer i mer detalj hur Kiva fungerar.

Själv har jag hittills varit med och delfinansierat 4 olika projekt (25 USD i varje projekt). Vilka entreprenörer jag lånat pengar till går att se på min Kiva-profil. Jag har precis börjat få återbetalning på ett mina projekt, vilket är kul då det bekräftar att konceptet fungerar. Självklart kommer jag återinvestera dessa pengar i andra projekt.

Jag tänker även finansiera några fler projekt än de 4 jag gör idag. Därför vill jag föreslå följande utmaning:

För de 10 första som läser detta inlägg och delfinansierar ett Kiva-projekt (minimum är 25 USD) så gör jag likaså. Vill ni anta utmaningen så gör följande:

1. Delfinansiera minst ett projekt på Kiva á 25 USD

2. Skriv en kommentar till detta inlägg och länka i kommentaren till er profil på Kiva

Om du inte vill/orkar skriva en kommentar kan du istället ange min emailadress: michael.wahlgren@gmail.com när du registrerar dig på Kiva.org (i Referred-by-a-friend rutan). Då ser jag att du antagit utmaningen.

Om 14 dagar så räknar jag ihop hur många det blivit och gör min del av utmaningen (förhoppningsvis innebär detta 10 st nya projekt á 25 USD styck för egen del).

Att äga rätt domännamn är en hårdvaluta. Det finns trots detta väldigt många bra domännamn som inte används till något vettigt. När jag ser denna ”misshandel” gör det faktiskt lite ont i kroppen samt så blir jag avundsjuk på att det inte är jag som äger domännamnet.

Här är min alldeles personliga lista på väldigt bra men ”misshandlade” svenska domännamn. Gemensamt för alla domännamn i listan är att de antingen inte har en sajt alls eller har en sajt som långt ifrån motsvarar domännamnets potential samt så är det domännamn som jag gärna gör något kul med.

Jag har gjort följande avgränsning:

- Endast .se-domäner

- Endast domäner med 3 bokstäver

- Inga å, ä eller ö i domännamnet

- Inga företagsnamn

1. Bil.se

Finns inget sajt alls idag. Bilar är en av de saker vi lägger mest pengar på så det borde vara omöjligt att inte tjäna pengar med domänen bil.se.

2. Bio.se

Har heller inte förärats med en sajt. Domänen är till försäljning via SEDO och minsta budet är € 25 500.

3. Gud.se

Svårt att direkt se hur man ska tjäna pengar på denna domän men det hade på så många plan varit häftigt att utveckla något på gud.se

4. Kul.se

Det finns väl knappast en bättre domän om man ska göra något kul på Internet.

5. Mat.se

Äta måste man och vi lägger ofantligt mycket tid och pengar på just mat. Domänen är till salu med utgångsbud på € 10 000.

6. SEO.se

Detta är ytterst personligt val då mitt företag Pineberry sysslar med just SEO. Tidigare användes domänen av ett SEO-bolag men efter att de blev uppköpta av ett annat bolag så används domänen inte på allvar längre.

7. SMS.se

Det skickas runt 15 miljarder SMS i Sverige per år. I say no more. Eller det gör jag förresten. Domänen är till salu med ett utgångsbud på € 110. För skojs skull la jag ett minimibud, men inte kommer jag få den för så lite.

8. Sol.se

Domänen vidarebefordrar till Canaldigital.se som garanterat fått denna domän vid något förvärv. Det är synd att vidarebefordra en sådan bra och trevlig domän.

9. Ung.se

Alla har vi varit unga.

10. Vin.se

Sist men inte minst. Och efter Mat.se behövs såklart lite vin. Säljs också med ett utgångsbud om € 110 och fick sig därför ett skambud den med.

Vilka svenska domäner på tre bokstäver har jag missat?

E-handeln har fördubblats de senaste fem åren och motsvarar nu 4,6 % av den totala detaljhandeln. Prognosen är att den fortsätter växa till 8-10 % under de närmaste fem åren. Vi har ännu en fördubbling framför oss alltså. Allt enligt rapporten ”Distanshandeln i dag 2010″ från Posten.

Denna tillväxtprognos känns rimlig och jag skulle inte bli förvånad om tillväxten blir än större än så. Det stora återstående problemet för E-handeln att fullt ut bemästra är logistik. Det tar fortfarande ofta alldeles för lång tid att få prylen man beställt. Det går inte att förvänta sig att kunderna ska ha framförhållning om man vill ta marknadsandelar från detaljhandeln. Målet måste vara att man ska ha sin produkt dagen efter man beställt. Ibland funkar detta men ofta inte. Själv behövde jag beställa en stol i tisdags och ha den senaste på fredag, vilket i alla fall jag tyckte var en viss framförhållning. Detta gick dock inte så det slutade med att jag åkte till Ikea och köpte den. Och att åka till Ikea är ingen nöjestripp direkt. Jag skulle gärna ha betalt extra för att ha sluppit.

Framöver kommer pris inte vara den avgörande faktorn för hur mycket E-handeln kan växa på bekostnad av detaljhandeln utan det kommer vara logistik.

Fler och fler företag drabbas av brandjacking i sökresultaten. Brandjacking innebär i detta fall att andra sajter, medvetet eller omedvetet, syns på sökningar på ett företags namn. Själv har jag i denna blogg använt mig av en sorts brandjacking när jag varnat för blufföretag. Men det är inte bara oseriösa bluffbolag som drabbas av brandjacking utan exempelvis seriösa börsnoterade företag som Assa-Abloy, Eniro, NCC och Nordea. Christian Rudolf redovisar i ett intressant blogginlägg  att 5 % av svenska börsföretag har problem med brandjacking i Google.

Mitt företag Pineberry får allt oftare förfrågningar från företag att hjälpa till med brandjacking. Av naturliga orsaker kommer dessa förfrågningar först när det redan uppstått allvarliga problem. Det finns dock ganska många preventiva åtgärder som företag kan göra för att minska risken för framtida brandjacking. Magnus har på Sökmotorkonsult.se gjort en bra lista på konkreta saker man kan göra för att skydda sig.

Mitt första tips till de som drabbats är alltid att försöka lösa själva grundproblemet. Om någon skrivit negativt om ens företag finns det ofta en god anledning till detta. Är man ett stort företag får man räkna med besvikna kunder oavsett hur seriös man är. Det viktiga är att hantera dessa kunder på rätt sätt.

Att kontakta de kunder som skriver negativt om ditt företag i bloggar och dylikt och försöka lösa problemet som kunden upplevt är alltid första och bästa steget om man drabbats av brandjacking. Gör man detta på ett bra sätt har man goda möjligheter att säkerställa att problemet inte växer och har man en förstående kund så kanske problemet helt och hållet försvinner.

Här kan du läsa mer om brandjacking och hur det kan gå till i praktiken. Som det konstateras i detta inlägget är det inte svårt att ägna sig åt brandjacking men betydligt svårare att skydda sig emot. Framförallt om man inte börjar i tid.

För er som följer denna blogg så är namnet på företaget som jag startat och jobbar i bekant: Pineberry. När vi valde namnet fanns det tvetydiga förklaringar till vad en Pineberry är. Vi har själva hittills satsat på teorin om att en Pineberry ska vara ett försvunnit ädelgransbär. Denna historia har vi även delat med oss på Pineberry.info.

Nu har dock vårt ädelgransbär fått konkurrens. I England har man lanserat en korsning mellan ananas (Pineapple) och jordgubbe (Strawberry) och givit detta nya bär det logiska namnet Pineberry.

Bäret ser ut som en vit jordgubbe och sägs vara upptäckta och räddade från utrotning i Sydamerika av några holländare. Denna typ av Pineberry sägs ha texturen som en jordgubbe men smaka mer som annans. Jag blir väldigt nyfiken på att testa (undra om man kan skicka efter). De säljs i England till det facila priset av £ 3,99 för en förpackning. Läs mer om det nya bäret Pineberry i Daily Mail.

Ps. Undra om det är en slump att vi i dagarna har fått förfrågningar från just England om att köpa Pineberry Jam. Troligtvis inte, eller hur? Ds

En av de vanligare problemställningarna som våra SEO-kunder ställs inför gäller redirects (vidarebefordringar). Att göra redirects på rätt sätt kan i många fall vara skillnaden på en lyckad SEO-satsning och en misslyckad.

Om man t ex byter domän eller teknisk plattform på sin webbsajt är det på sin plats att fundera på hur man ska göra sin redirect. För användarna spelare det inte så stor roll vilken typ av redirect som används men det är inte fallet för sökmotorerna.

En 301 redirect berättar att vidarebefordringen är permanent vilket innebär att sökmotorerna i stor utsträckning skickar vidare den länkkraft som t ex den tidigare domänen haft. Väljer man istället att göra en 302 redirect så berättar man för sökmotorerna att vidarebefordringen är tillfällig och i detta fall skickas inte alls lika mycket länkkraft vidare. Väljer man att göra en 302 redirect när man t ex byter domän är risken stor att man tappar ganska rejält i sökresultaten. Trots detta är 302 redirect den absolut vanligaste vidarebefordringen.

När jag för ett tag sedan såg att domänen 301redirect.se var ledig så kände jag mig tvungen att göra något på denna domän. Sagt och gjort. Förra veckan lanserade Pineberry 301redirect.se vilket är en väldigt enkel sajt där man kan testa vilken typ av redirect som används för en viss webbsida (URL). Jag har själv tidigare använt en liknande engelsk tjänst men vi vill såklart att det ska finnas en svensk, enkel och gratis tjänst för detta.

De två vanligaste vidarebefordringarna är 301 och 302 men i arbetet med sajten fick jag även lära mig (och skriva) mer om 303, 307, Meta Refresh och Frame Redirect. Det finns några typer till av redirects men dessa är de som vi stödjer på 301redirect.se för tillfället.

En övergripande rekommendation när det gäller redirects: är du osäker vilken typ av redirect du ska använda så använd en 301 redirect.

Testa gärna tjänsten på 301redirect.se och feedback mottages tacksamt (är Beta än så länge).

Jag tänkte ge mig på att förutspå vad som kommer hända den närmaste 10 åren med några av de stora fenomenen och/eller tjänster som är heta på Internet just nu. Vad kommer finnas kvar år 2020 och varför?

Urvalet av fenomen/tjänster är på inget sätt vetenskapligt eller heltäckande, utan mitt ytterst personliga val. Jag blandar friskt mellan svenska lokala tjänster och stora internationella.

Jag delar upp listan i två läger. De som får Tummen Upp, vilket betyder att de kommer stå starkare 2020 än 2010 och de som får Tummen Ner, vilket betyder att deras stjärna kommer ha svalnat till 2020.

Tummen Upp

Bloggar

Idag ska verkligen alla blogga, och gärna på flera olika bloggar (själv skriver jag på 3 st). Detta tror jag kommer ändra sig. På Bloggproffs.se som Pineberry äger är ser vi tydligt att väldigt många, väldigt snabbt tröttnar på sitt bloggande. Det kommer vara betydligt färre som bloggar år 2020 men kvaliteten och antalet läsare kommer vara betydligt högre, därav Tummen Upp.

Google

Det är väl ingen tvekan om att Google kommer vara kvar 2020. Dock tror jag att de tills dess fått betydligt hårdare konkurrens när det gäller sök och de kommer 2020 ha en lägre marknadsandel inom sök än idag. Allt enligt logiken att inga träd växer till himlen. Och andra sidan tror jag att Google står inför en enorm tillväxt på alla andra områden de tar sig för. År 2020 kommer Google tjäna betydligt mer pengar än 2010.

Hitta.se

Hitta.se har redan gått om Gulasidorna i storlek och enda sättet jag ser för Gulasidorna att vara en maktfaktor 2020 är att köpa upp Hitta.se. Det hot som finns mot Hitta.se är Google som närmare sig en bra katalogtjänst med bland annat Google Maps. Jag hoppas och tror dock att Hitta.se kommer finnas kvar som ett starkt alternativ till Google 2020. Men för Gulasidorna är det gonatta.

LinkedIn

LinkedIn går en ljus framtid till mötes. En stor fördel med LinkedIn är att antalet sociala funktioner är begränsade och man behöver inte hänga där varje dag. Detta gör att användare inte kommer tröttna på tjänsten vilket annars är ett öde som jag tror kommer drabba andra sociala nätverk.

Youtube

Youtube är ett bra exempel på en av Googles affärsområden utanför sök som kommer tuffa på bra och kommer vara ännu starkare 2020. Efterfrågan på videos i alla dess former kommer fortsätta öka ett bra tag till.

Skype

Skype är en väldigt bra nyttotjänst som nått en fantastisk penetration. Andra företag har försökt ta upp kampen med liknande tjänster men inte lyckats. Skype kommer ha än fler aktiva användare 2020 och dessutom så kommer de ha lyckats få till en affärsmodell så de tjänar mer pengar än idag.

SVTPlay

Frågan är inte om SVTPlay (och liknande Play-tjänster) kommer vara starkare 2020, för det kommer de med säkerhet vara. Frågan är om traditionellt TV-tittande kommer vara kvar överhuvudtaget.

Wikipedia

Wikipedia var nog den som var svårast att placera in. Å ena sidan tror jag på konceptet bakom Wikipedia och att det kommer fortsätta växa som de gjort de senaste åren. Å andra sidan tror jag lokala tjänster som t ex NE.se kommer ta upp konkurrensen för att inte själva helt förintas (nästan ingen köper ju uppslagsböcker längre). Men om jag ska satsa på antingen Wikipedia eller NE.se (och dess lokala motsvarigheter) så känns Wikipedia som ett säkrare kort.

Tummen Ned

Twitter (mikrobloggar)

Till skillnad mot vanligt bloggande bygger mikrobloggande som Twitter i större utsträckning på hög likviditet (i alla fall som jag ser det). Det krävs väldigt många Twittrare för att hjulet ska snurra. Redan nu har tillväxten för Twitter avtagit, och jag är ganska övertygad om väldigt många kommer tröttna på att både twittra och följa. Jag kommer inte vara förvånad om vi 2020 ser tillbaka på Twitter som något som var populärt för 10 år sedan.

Facebook

Jag ser stora risker att Facebook går samma öde till mötes som andra stora social nätverk som t ex Lunarstorm. En stor skillnad, och fördel, för Facebook är att det till större del riktar sig till vuxna. Trots detta tror jag Facebook får svårt att hålla sin fana högt till 2020. Precis som mikrobloggande är likvididet väldigt viktigt. När några av ens bekanta tröttnar på Facebook kommer än fler tröttna för att det uppdateras mindre bland ens bekanta. Det blir en ond spiral som jag tror denna typ av sociala nätverk har väldigt svårt att motstå. Facebook kommer inte vara helt borta 2020 men långt ifrån så populärt som idag.

PirateBay

2020 kommer det finnas affärsmodeller för både musik och film som både distributörer och konsumenter accepterar. Och i detta skede kommer PirateBay till stor del spelat ut sitt syfte. Tjänsten kommer säkert finnas kvar 2020 men ha betydligt färre användare än idag.

Spotify

Jag skulle väldigt gärna vilja ha lagt Spotify under Tummen Upp. Jag tycker att de erbjuder en väldigt bra tjänst och jag tror att musik år 2020 kommer konsumeras på ett sätt väldigt likt Spotify. Dock kommer det troligtvis krävas ett par utrensningar innan musikbolagen blir bekväma med de nya affärsmodeller som erbjuds och jag anser att risken är stor att Spotify åker med i någon av dessa utrensningar längst vägen.